AKTUELLT

Komikapp AB                                                                                  September 2020

 

Överföra tyngdtäcken till egenansvar är ett samhällsekonomiskt misslyckande

 

För att minska kostnaderna inom sjukvården diskuteras för närvarande besparingar inom
hjälpmedelsområdet och mer specifikt tyngdtäcken. Region Stockholm har tagit beslut om att
flytta tyngdtäcken från hälso- och sjukvårdsansvar till egenansvar. Det betyder att kostnaden
för tyngdtäcken behöver tas från den privata plånboken. För de personer som blir drabbade,
personer med funktionsnedsättningar, är det ett hårt slag. Samhällsekonomiskt är det ett
misslyckande.

 

Tyngdtäcken hjälper att minska oro, ångest och sömnlöshet hos personer med psykiska och
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

 

Vi vill nu uppmana övriga regioner i Sverige att inte gå samma väg utan att fortsätta att förskriva
tyngdtäcken som ett hjälpmedel då samhällsvinsterna är stora i förhållande till kostnaden.

 

Kostnader för psykisk ohälsa ökar snabbt

 

Psykisk ohälsa och sömnproblem har ökat i Sverige de senaste åren och det är ojämlikt vilka som
drabbas. Enligt SBU:s rapport nr 199:”Behandling av sömnbesvär hos vuxna En systematisk
litteraturöversikt, Juni 2010” är sömnbesvär ett vanligt hälsoproblem i Sverige. Det ökar med
åldern och är vanligare bland kvinnor, samt socioekonomiskt svaga grupper. En enkel kalkyl
för svenska förhållanden baserad på skattningar av antal besök i primärvården och övrig
sjukvård, läkemedelskostnader och övriga vårdkostnader, frånvaro från arbetet för egenvård
eller besök i sjukvården med anledning av sömnbesvär, visar på en total samhällsekonomisk
kostnad för sömnbesvär på cirka 3 miljarder kronor per år (2008), varav 1 miljard direkta
kostnader och 2 miljarder indirekta kostnader enligt samma studie.

 

Evidens finns



Ett antal regioner har tidigare granskat hurvida tyngdtäcken ska förskrivas eller ej. I samband med
dessa granskningar refereras det till att vetenskapliga bevis saknas för att tyngdtäcken har en
positiv inverkan på sömnen hos personer med psykiska funktionsnedsättningar. För att erhålla
evidens gällande tyngdtäckenas effektivitet har forskare i Sverige initierat studier på området.
Genom studien “A randomized controlled study of weighted chain blankets for insomnia in
psychiatric disorders” som publicerats i J Clin Sleep Med. 2020; 16(9):1567–1577.) finns
evidens för att tunga kedjetäcken har en positiv effekt på sömnlöshet hos vuxna personer med
psykiska funktionsnedsättningar. Resultaten av den kontrollerade randomiserad studien är
tydliga och effekten god, inte bara på sömnkvalitet utan visar också på minskad depression
och ångest under dagtid, samt en ökad aktivitetsnivå. Studiens andra fas varade i ett år och
man kan se att kedjetäckenas effekt gradvis tilltar under hela den perioden.

I studien, ”The Application of Ball Blankets in the Treatment of Sleeping Difficulties in Children with
Attention Deficit/Hyperactivity Disorder. Effect on Quality of Life and Daily Functioning” som
publicerats I Journal of Sleep and Medicine & Disorders 19 mars 2020, framgår att
användandet av bolltäcke under en åtta veckors period förbättrade sömnen och minskade
kärnsymptomen för ADHD. I studien framkom även en ökad livskvalitet hos individerna.

 

Tyngdtäcken – en del av en total behandling – och bör vara en förskrivningsprodukt

 

Tyngdtäcken är ofta en del av en behandling och kan kompletteras med andra åtgärder såsom
medicinering av olika slag. Enligt SBU kan läkemedelsbehandling av sömnbesvär inte få bara
positiva utan även negativa effekter. Mer eller mindre vanliga kända biverkningar är sänkt
vakenhet/dåsighet dagtid, muntorrhet, huvudvärk, yrsel, ångest, irritabilitet, illamående,
magsmärtor, talsvårigheter och mardrömmar. Vissa sömnmedel kan vara
beroendeframkallande, vilket bl a innebär att patienten kan få svårt att avsluta behandlingen
och att denne utvecklar tolerans och sålunda kan behöva ökad dos över tid för att få samma
effekt. Det finns därför risk att behandling av sömnbesvär övergår i missbruk.

 

Enligt Läkemedelverkets rapport, ”Kartläggning av melatoninanvändning hos barn och ungdomar”
(2019) har förskrivning av bland annat melatonin ökat markant bland barn och ungdomar de
senaste åren. I rapporten förespråkar man att barns sömnproblem i första hand ska behandlas
icke-farmakologiskt, eftersom de flesta läkemedel som används vid sömnproblem inte är godkända för barn.”.

 

Att tyngdtäcken förskrivs är av vikt då förskrivare och arbetsterapeuter ser till personens hela
sjukdomsbild. Personen får möjlighet att prova sig fram till den behandling och tyngd som
passar bäst. Det ger också en möjlighet att justera de olika insatserna och därmed minska
risker för övermedicinering, beroende och biverkningar.

 

Abilia, Komikapp och Novista har verkat i många år i hjälpmedelsbranschen och har försett
personer med särskilda behov med olika typer av förskrivna hjälpmedel. Vi har sett vilken nytta
tyngdtäcken har haft för personer med psykiska funktionsnedsättningar och att det är ett
långsiktig hållbart hjälpmedel för sömnlöshet. Att ta bort tyngdtäcke som ett förskrivningsbart
alternativ och komplement är en mycket kortsiktig åtgärd och gynnar inte en kvalitativ
sjukvård och hållbar utveckling. Eventuella nedskärningarna kommer att få långsiktiga
konsekvenser i form av ökade kostnader inom andra område p g a ökad psykisk ohälsa och
utanförskap.

 

Vi ber nu beslutsfattarna på regionerna att beakta de vetenskapliga bevis som finns för tyngtäcken
och att kostnadsanalysen utgår från ett mer samhällsekonomiskt och långsiktigt perspektiv.
Att förskriva tyngdtäcken är en enkel och kostnadseffektiv lösning på ett stort problem.

 

Tove Christiansson, vd Abilia

Fredrik Mantin, vd och försäljningschef Komikapp

Emmy Kjell, vd och marknadsansvarig Novista

Skip to content